Utvärdering av vårens projekt som helhet

Se vad eleverna tyckte om vårens projekt i nedan utvärdering. Titta speciellt på vad de tyckte om att göra en egen film

Bok film-blogg utvärdering vt 2010

View more documents from Görel Reimer.

Filmteknik

Har är några av de exempel som vi visade för eleverna under introduktionspasset för filmuppgiften:

Lev Kuleshov, som 1919 var med och etablerade världens första filmskola i dåvarande Sovjetunionen, är bl.a. känd för en rad experiment som visade vikten av montage...




Alltså, att en identisk bild/tagning kan tolkas helt olika när den placeras i olika sammanhang. Här är det exakt samma ansikte som först visar hunger, sedan sorg, och sedan något helt annat...



I nästa filmexempel bjuder filmregissören Alfred Hitchcock på ytterligare ett exempel på den s.k. "Kuleshov-effekten":




"Söt, gammal farbror..." eller "Snuskgubbe"?!



Kuleshov gjorde sina experiment innan ljudfilmen uppfanns... De tre filmexempel som följer visar hur även en del annat, bl.a. musik, ljudeffekter och berättarröst - tillsammans med lite selektiv klippning - kan påverka hur vi upplever och tolkar bilderna vi ser.












Man skulle kunna plugga till vadsomhelst med hjälp av YouTube... Här förklarar man hur den s.k "180-graders regeln" fungerar:






'Bonusmaterial' ;D

Sedan introduktionspasset har Tobias hunnit skapa följande sekvens, som sätter namn på ett antal vanliga sätt att hantera kameran när man filmar...

Filmlektion 3

Vi träffas i en skolsal i annexet på Malmö latinskola. På schemat står film. Chris undervisar och handleder.
När alla 15 satt sig, så tar de genast upp studiebesöket i Ystad. VARFÖR åkte vi dit? Helt onödigt säger några frustrerat. Och visst, vi som arrangerat tycker också det, men vissa chansningar får man ta. Något litet har vi fått med oss.
På dagens agenda står planering av filmandet. Det innebär att göra listor på rekvisita, skriva manus, tidsplanering, göra en storyboard.
Först repeterar Chris förra gångens lektion med att visa denna film.Se och begrunda. Allting är inte som det tycks vara vid en första anblick.

Därefter eget arbete. Tre grupper, tre scener.
1 När Gustav kommer och äter hos Elin
2 Caféscenen mellan Eva och Gustav
3. Skoltidningsscenen
Jag är som en deltagande observatör. Jag tjuvlyssnar på de olika gruppernas diskussioner. Jag är nyfiken på deras samtal, hur de fastnar, hur de tar sig ur och hur deras arbete skrider framåt.
Tydligt ser jag en otålighet hos grupperna. Att planera är tidsödande och de tycker att förarbetet i stora delar är onödigt. En grupp säger efter 15 minuter: ”Vi vill ut och filma nu Chris?” Ok, säger han. Låt mig se er storyboard. Den omedelbara reaktionen är att den har många brister. De har bara ritat bilderna. De har ingen förklarande text alls. Chris sätter sig ner med eleverna. Han är ivrig, men otroligt bestämd och tydlig med vissa saker.
1. Ni måste skriva instruktioner i storyboarden. Han gör liknelsen med ett mattetal. Man kan inte bara skriva svaret på uppgiften. Man måste också beskriva hur man löst uppgiften. Det är samma sak med att göra film. Det fungerar inte att bara rita en bild i storyboarden. Man måste skriva ner hela processen, hur varje scen ska filmas med kameravinklar, vem som ska vara med och vad som ska vara med i scenen. Man måste som utomstående kunna läsa instruktionerna och förstå hur man ska göra scenen.

Eleverna protesterar. De tycker absolut att man kan ha det mesta i sitt eget huvud!

När vi återsamlas, så har det dock hänt mycket. De har en nästan en fungerande storyboard och de har en plan på hur manuset ska skrivas.

En grupp har ej kommit någonvart. Jag kan ändå känna en viss sorts självmedvetenhet hos dem. De kritiserar sig själva hårt genom att resonera kring varför de inte kunde hålla sams under grupparbetet.De tar nya tag nästa gång.

För mig som passiv deltagare är det lärorikt att lyssna på vad som händer i de olika grupperna, hur olika personer tar på sig ledarrollen, hur man i den grupp som inte fungerar så väl har tre naturliga ledare, att det blir något slags tuppfäktningsmatch. Att man reflekterar över sitt eget lärande under tiden man arbetar fram en storyboard. Jag ser en stark poäng i att fortsätta att hylla processen framför resultatet, utan att för den skull inte längta efter att få se filmerna. Det gör jag. LÄNGTAR alltså.

Filmlektion 2- Studiebesök på Ystad filmstudios

Fem vuxna och 14 elever möttes på pågatågstationen i Malmö vid åttatiden på morgonen den 27 april. Destination: Ystad filmstudios.Alla lika förväntansfulla. De elever som var med ska göra en liten film av en scen ur " En liten chock". Alltså ytterligare en bearbetning av boken, en förlängning av vårens samtal kring boken.Dagen började med en visning av studion då verksamhetschefen Fredrik Ivetorp berättade om filmproduktion i allmänhet och Ystad Studios i synnerhet.

Tyvärr var alla lokaler tomma, då inga produktioner var igång, men vi fick förklarat för oss hur en "green-screen" fungerar. Tobias Sonestedt gjorde genast en liten illustration kring funktionen!

Därefter såg vi inledningarna av filmversionerna av "Steget efter" och jämföde berättartekniken i exemplen. Detta var mycket intressant med tanke på elevernas kommande arbete.Avlutningsvis satt vi i Ystad filmstudios kök, förtärde ostmackor, som jag i panik hade brett på morgonkvisten. Glöm aldrig mat i arbetet med tonåringar! Vi överlevde resan hem. Det är kul med utflykter, men jag tror inte att våra förväntningar infriades. Däremot så prisar jag ännu en gång Pc:s kompetenta film/itpedagoger Chris och Tobias. Ska bli mycket spännande att följa och dokumentera Malmö latinskolas arbete med film tillsammans med Pc.

Filmlektion 1

Jag hade inte möjlighet att närvara på Chris och Tobias första lektion i filmskapande. Däremot så fick jag ta del av det material som delades ut.Se bifogad fil.

Afi step2 student

View more documents from Görel Reimer.

Planering av filmundervisning

En liten chock / filmuppgift

Såhär kan ett kursupplägg se ut om man vill undervisa elever i filmandets konst. Chris Munsey och Tobias Sonestedt har planerat.

PASS 1
· 25 min / visa teoriexempel (bl.a. från YouTube), samt scener från andra ungdomsfilmer som illustrera en del av dessa grepp,
· 15 min / visa storyboard på vår ’filmatisering’ av bokens inledningskapitel, elevernas kommentar, reaktioner
· 50 min / hänvisning till kursmål och betygskriterier, presentera tidsplan, eleverna delas i 3 grupper - som ska välja var sin scen från boken (5 min), kolla tillgång till mobiltelefon med inspelning av rörlig bild alt. Val av kamera, diskutera gruppvis hur man skulle kunna förvandla texten till rörliga bilder, fundera gruppvis kring innehåll enligt ”checklista”, fundera rent praktiskt på vem som vill göra vad
· 15 min / grupperna presentera kortfattat för varandra vad de har kommit fram till, bjuda varandra på konstruktiv kritik

Material:
att dela ut: mål/betygskriterier, kopia på tidsplan, ”checklista”, storyboardmallar
annat: film/ teoriexempel, ungdomsfilmer
/Pcs HD samt 2x DV videokameror är redan bokade

PASS 2
· (5 min / visa om storyboard på vår ’filmatisering’, presentera videokameror?)
· 40 min / arbeta gruppvis med storyboard
· 10 min / grupperna presentera kortfattat sina storyboards för varandra, bjuda varandra på konstruktiv kritik
· 40 min / arbeta gruppvis med storyboard
· 10 min (15 min) / grupperna presentera kortfattat sina storyboards för varandra, bjuda varandra på konstruktiv kritik

Material
att dela ut: extra storyboardmallar
annat: videokameror (testa bildvinklar, mm)

PASS 3

· PCs HD-kamera bokad (tors 29/4)
· AVKD3 / DV-kameror 1 och 2 bokade hela perioden 28/4 - 14/5
· 30 min / (ev. forts. arbeta gruppvis med storyboard), formulerar egen tidsplan för inspelning
· 65 min / musik (Multimediabyrån), kameragenomgång, filma gruppvis
· 10 min / återträff, grupperna redovisa kortfattat dagens erfarenheter för varandra

PASS 4
· PCs HD-kamera bokad (mån 3/5, tis 4/5)
· 95 min / filma gruppvis
· 10 min / återträff, grupperna redovisa kortfattat dagens erfarenheter för varandra

PASS 5
· PCs HD-kamera bokad (tors 6/5)
· 3x laptops / Premiere Elements bokade (Tobias)
· 90 min / redigering, gruppvis
· 15 min / grupperna presentera för varandra

PASS 6
· PCs HD-kamera bokad (mån 10/5, tis 11/5)
· AV002 HD-kamera bokad (fr.o.m. mån 10/5)
· 3x laptops / Premiere Elements bokade (Tobias)
· 90 min / slutredigering, ljud, text
· 15 min / grupperna presentera för varandra
vecka 20
filmvisning på Biograf Spegeln(?), utvärdering

____________________________________________

SV1201 - Svenska A

Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall
· kunna förmedla åsikter, erfarenheter och iakttagelser i tal och skrift på ett sätt som är anpassat efter situationen och mottagaren

· kunna i tal och skrift förmedla förhållanden och kunskaper som är viktiga för eleven själv och för den valda studieinriktningen

· kunna tillgodogöra sig det väsentliga i en text som är relevant för eleven själv och för den valda studieinriktningen samt för eleven som samhällsmedborgare

· kunna använda skrivandet som ett medel för att utveckla tänkande och lärande

· kunna delta i samtal och diskussioner med olika syften och hålla anföranden inför en grupp på ett sätt som är anpassat efter situation och mottagare

· kunna formulera egna tankar och iakttagelser och göra egna bedömningar vid läsning av saklitteratur och litterära texter från olika tider och kulturer känna till några vanliga myter och motiv i litteraturen, vilka speglar frågor som har sysselsatt människor under olika tider

· kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk

· kunna inhämta, värdera och ta ställning till information och kunskap från bibliotek och databaser samt kunna använda datorer för att skriva och kommunicera

· ha fördjupat sina kunskaper inom något område av svenskämnet utifrån intressen, behov eller vald studieinriktning.


Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt

· Eleven formulerar sig sammanhängande i tal och skrift i både formella och informella sammanhang med hänsyn till mottagaren.

· Eleven håller korta muntliga anföranden inför grupp, deltar i samtal och diskussioner, följer grundläggande regler och bemödar sig om att bli förstådd.

· Eleven rådfrågar vid behov språkliga handböcker, använder sig i skrift av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt skiljer på talat och skrivet språk.

· Eleven sammanfattar huvudinnehållet i olika slags texter.

· Eleven läser både i utdrag och i sin helhet saklitterära och skönlitterära texter från olika tider och kulturer, sammanfattar innehållet och formulerar egna tankar och iakttagelser kring läsningen.

· Eleven gör enklare informationssökningar på bibliotek och i databaser och resonerar om källornas tillförlitlighet.

· Eleven använder dator för att producera egna texter och för att kommunicera med andra.


Kriterier för betyget Väl godkänt

· Eleven argumenterar konstruktivt i gruppdiskussioner och håller intresseväckande och väldisponerade anföranden inför grupp.

· Eleven skriver i huvudsak korrekt såväl berättande som utredande texter där tankegången klart framgår.

· Eleven tillämpar i sitt skrivande sin kunskap om hur en skrivprocess går till.

· Eleven läser även mer avancerade texter av olika slag, relaterar det lästa till sina kunskaper och erfarenheter och reflekterar över innehåll och form.

· Eleven visar initiativ vid valet av olika slags informationskällor och granskar källorna kritiskt.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

· Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.

· Eleven bearbetar självständigt och insiktsfullt sina texter utifrån sina teoretiska kunskaper om språk och litteratur.

· Eleven gör jämförelser mellan olika tiders sätt att skildra olika motiv i skilda kulturer och relaterar dem till sin egen tid och sin egen livssituation.

Författarbesök- Pauliskolan

Johanna Lindbäck fick träffa elever från BG1C på Pauli gymnasium under eftermiddagen. Eleverna var uppdelade i två grupper och inför författarbesöket hade eleverna förberett sig genom att skriva ned svar på de frågor som författaren ställt till eleverna via mejl.
Johanna började med att berätta om sitt författarskap, varför hon blev författare, hur boken En liten chock kom till och lite om sina andra böcker. Eleverna i första gruppen ställde lite spontana frågor men mestadels var det författaren som berättade. Det blev en livlig diskussion kring bokens"tjejiga omslag" Vad är ett tjejigt respektive killigt omslag egentligen? Är det pinsamt att sitta på tåget och läsa en bok som är rosa och röd om man är kille? Och varför valde man att göra ett sådant omslag när boken handlar om en kille.
I den andra gruppen blev det mer en flytande diskussion mellan författaren och eleverna och bokdiskussionen ledde bland annat fram till en diskussion om varför killar och tjejer har så svårt för att förstå varandra. Är tjejer och killar verkligen så olika? Båda grupperna verkade nöjda med besöket! Extra kul tycker vi på Pauli det är att en av hennes andra böcker, Min typ brorsa, var en av de mest utlånade böckerna på Paulis gymnasiums bibliotek under 2009

Teresia Palander, gymnasiebibliotekarie på Pauli gymnasium

Författarbesök- Malmö latinskola

Johanna Lindbäck kom för att träffa de elever som i samarbete med bibliotekarier på Malmö latinskola, Pauli gymnasium och Pedagogiska centralen läser, bloggar och filmar hennes roman "En liten chock". Hon berättade om sitt författarskap, hur det började som en dröm redan i småbarnsåren och hur den första romanen kom till i regniga Bergen.

Många frågor från eleverna handlade om karaktärerna om hur hon tänkte när hon skapade dem och varför de agerar som de gör i romanerna. Många undrade också om hon själv är någon av huvudpersonerna.
– Nej jag är inte med i mina böcker. Men det är klart att allt man är med om och alla man träffar ger intryck som jag tar med delar av, förklarade Johanna Lindbäck.

Hon fick också milt kritiska frågor om det mycket flickaktiga bokomslaget. Det förklarade Lindbäck med att det är helt upp till förlaget och dess illustratörer att skapa omslagen. I just det här fallet ville förlaget vända sig till tjejer som läst en annan ungdomsroman med ett liknande omslag i en liknande rödrosa färg.

Flera elever undrade om hon inte kunde hon gjort lite mer miljö- och personbeskrivningar. Men sådana är oftast bara ointressanta, enligt Lindbäck.
– Jag tycker själv det är tråkigt med miljöbeskrivningar. De brukar jag skumma igenom när jag själv läser så när jag skrev den här romanen hoppade jag helt enkelt över det.

Efter mötena med latinskolans elever skyndade Lindbäck vidare till eleverna på Pauli.
– Det är intressant för mig att möta mina läsare. De ställer frågor som varken jag eller förlaget riktigt tänkt på.

Den inställda flygtrafiken på grund av det isländska vulkanutbrottet hotade besöket men Johanna Lindbäck lyckades få tag i en av de sista tågbiljetterna och la lite längre tid på Malmöbesöket.
– Hade inte eleverna varit så engagerade och jobbat så mycket med boken och bloggat hade jag nog inte gjort mig så mycket besvär för att komma ner.

Katarina Berg, Malmö latinskola

Boksamtal -reflektioner från Malmö latinskola

Reflektioner kring läsande av boken En liten chock och därtill blogginlägg.

Åldern på deltagarna i ett boksamtal har ingen betydelse. Elever kan delge mig som vuxen samtalsledare saker som jag inte har reflekterat över.
En nackdel med att ha en aktiv styrande samtalsledare är att man ”punkterar”, sätter fokus på händelser i boken som samtalsledaren tycker är viktiga. Jag upplevde att eleverna i min grupp blev mycket styrda av mig.
Det har varit befriande som samtalsledare att ha så kallade instuderingsfrågor men nackdelen är att de på något sätt avverkas, ger således en styrning vad eleven ska tänka på, det finns ju utrymme för att tänka fritt men det fanns en tendens att frågorna avverkades och få spontana yttringar gjordes. Jag upplevde att eleverna höll sig mycket strikt till frågorna som skulle besvaras men de bjöd inte på något extra. Jag hoppas därför att det fria tänkandet och skapandet kan komma bättre i uttryck under filmatiseringen av intrycken av boken.
Det blir en viss diskrepans vid mötet med författaren, där dyker plötsligt frågor upp som har med det praktiska förfarandet med att skapa en bok upp. Svaren från författaren ang. förlagets inblandning i texten/handlingen gav svar på funderingar kring innehållet. Författarbesöket var på det sättet nödvändigt för att skapa en fullständig förståelse för innehållet.
Inramningen runt ett boksamtal tror jag är viktigt. I vår grupp satt vi runt ett ”konferensbord”, en annan grupp satt i biblioteket. Jag tror att en avslappnad miljö kan bidra till en mer avslappnad stämning och främja goda tankar. Det kändes lite stelt att sitta runt ett konferensbord.
Jag hade behövt mer vägledning för just innehållet i boksamtalet. Det har uppstått många praktiska frågor, hur styrande, aktiv ska man vara osv..Även om vi har kunnat diskutera mycket med våra kollegor så hade jag velat haft ett mer formaliserat tankesätt kring samtalet, nu vet vi bara vilka frågeställningar vi ska förhålla oss till men vilket pedagogiskt förhållningssätt ska vi förhålla oss till.

Maria Blomquist, bibliotekarie på Malmö latinskola

Välkomna hit- En kort resumé av hösten - uppstart Våren 2010

Under höstens bok-film-bloggprojekt, där höjdpunkten var de många och frekventa boksamtalen med eleverna, kände vi att vi ville utveckla vårt arbetssätt med boksamtal, blogg och författarbesök. Filmproduktionen som vi missade under hösten var något som vi, med viss lättnad, inte hann med. Men vi ville inte smita undan, så på vårens att-göra-lista står film-produktion högst upp.

Ni som inte har följt vår Ajvideblogg kolla här eller överst i bloggen! Där hittar ni vår projektbeskrivning, elevernas utvärderingar, små betraktelser kring projektets höjdpunkter och tvivel. Utifrån hösten har vi format våren. Jag hoppas på ytterligare en givande termin!

VÄLKOMNA HIT